Demens är inte bara en sjukdom som börjar när vi blir gamla. Mycket av den risk vi kan påverka byggs upp långt tidigare – redan i medelåldern.
En långtidsstudie med över 12 000 personer följde deltagarna från cirka 55 års ålder under mer än två decennier. Forskarna fokuserade på tre välkända och påverkbara riskfaktorer:
Högt blodtryck. Diabetes. Rökning.
Skillnaden mellan grupperna var slående.
Personer som vid studiens början inte hade någon av de tre riskfaktorerna kunde förvänta sig omkring 30 år utan demens mellan 55 och 95 års ålder.
För personer med samtliga tre riskfaktorer var motsvarande tid omkring 17 år. En skillnad på 13 år.
Minst lika viktigt: skillnaderna byggs upp gradvis över decennier. Det vi gör i 40-, 50- och 60-årsåldern kan alltså få stor betydelse långt senare i livet.
Det är också det som gör resultaten så hoppfulla.
Blodtryck går att mäta och behandla. Blodsocker och metabol hälsa går att följa och påverka. Rökning är en riskfaktor som går att eliminera. Och fysisk aktivitet är ytterligare en av våra viktigaste påverkbara faktorer för långsiktig hjärnhälsa.
Vi kan inte styra över våra gener. Vi kan heller aldrig eliminera risken för demens helt. Men allt mer forskning pekar på att vi kan förändra oddsen.
Precis som vi sedan länge arbetar förebyggande med hjärt-kärlsjukdom behöver vi börja tänka mer förebyggande kring hjärnan. Inte vänta på symtom, utan identifiera och behandla riskfaktorer långt tidigare.
Hjärnhälsa börjar inte vid 80. Den börjar långt tidigare.
Och det kanske mest positiva budskapet av alla: Det är aldrig för tidigt att arbeta förebyggande. Och aldrig för sent att börja.
