"Jag glömmer saker – håller jag på att få demens?"
Det är en vanlig fråga som vi får.
Men sanningen är att minnesproblem ofta inte är de första tecknen på demens. Forskningen visar att hjärnan kan börja förändras många år innan de klassiska minnessymtomen uppträder.
En ny genomgång i The Washington Post, baserad på aktuell forskning och intervjuer med neurologer, lyfter fram sex tidiga signaler som kan dyka upp långt innan en diagnos ställs.
Det betyder inte att den som känner igen något av dessa symtom håller på att utveckla demens. Tvärtom. De flesta av dessa besvär har betydligt vanligare och ofta behandlingsbara förklaringar.
Men kunskap är viktig. Att känna igen mönster tidigt ger möjlighet att utreda, behandla andra orsaker och – om det skulle behövas – upptäcka sjukdom i ett betydligt tidigare skede.
Här är de sex tidiga signalerna forskarna lyfter fram
- Depression eller ångest. En nytillkommen depression eller ökande ångest i vuxen ålder kan ibland vara ett av de första tecknen på förändringar i hjärnan.
- Förändrad sömn. Forskning tyder på att sömn hjälper till att transportera bort avfallsprodukter, bland annat amyloid beta – ett protein som är starkt kopplat till Alzheimers sjukdom. I en studie var varje extra timmes nattsömn associerad med lägre nivåer av amyloid beta. Om god sömn hjälper till att skydda hjärnan kan ihållande sömnproblem vara en indikation på att något behöver utredas.
- Försämrat luktsinne. Ett gradvis försämrat luktsinne utan tydlig förklaring kan vara en tidig markör.
- Förändringar i gång eller balans. Långsammare gång, sämre balans eller ökad stelhet kan föregå kognitiva symtom.
- Förändringar i kroppens automatiska funktioner. Exempelvis långvarig förstoppning eller yrsel när man reser sig upp.
- Personlighets- eller beteendeförändringar. Minskad initiativförmåga, social tillbakadragenhet eller förändrat omdöme kan ibland vara bland de första signalerna.
Det viktigaste budskapet är dock detta:
Att känna igen ett eller flera av dessa symtom betyder inte att man har eller kommer att utveckla demens. De är vanliga även vid exempelvis stress, depression, sömnbrist, hormonella förändringar och flera andra behandlingsbara tillstånd.
Däremot är det klokt att söka vård om symtomen är nytillkomna, blir fler eller successivt förvärras.
Den positiva utvecklingen är att vi idag kan upptäcka risker betydligt tidigare än tidigare – med avancerad hjärnavbildning, blodmarkörer och strukturerade kognitiva tester. Den kanske viktigaste slutsatsen är att demens inte längre ses som en sjukdom vi bara kan vänta på. Enligt dagens forskning skulle upp till 45% av alla demensfall kunna förebyggas eller åtminstone fördröjas genom livsstilsförändringar och behandling av påverkbara riskfaktorer.
Precis som med hjärt-kärlsjukdom handlar modern hjärnhälsa allt mer om tidig upptäckt och prevention, inte bara om att ställa en diagnos när symtomen redan blivit tydliga.
Källa: The Washington Post, https://wapo.st/4yIahFF
