Rapamycin har länge varit en av de mest omtalade "longevity-drogerna". Stark djurdata. Stor entusiasm i biohacking-kretsar. Men vad säger de första riktiga humanstudierna?
I den första randomiserade, placebokontrollerade studien där rapamycin kombinerades med träning hos äldre vuxna såg man något oväntat:
- Alla prestationsmått (styrka, gångdistans, funktion) utvecklades bättre i placebogruppen.
- Fler biverkningar i rapamycin-gruppen.
En möjlig förklaring är att läkemedlet hämmar mTOR-signalering, samma signalväg som behövs för att bygga muskler efter träning.
Studien finansierades dessutom av en forskare som själv trodde på rapamycin. Trots det konstaterade han öppet: "Rapamycin hjälpte inte – det kan till och med ha gjort saker sämre." Det är vetenskap när den är som bäst – data före övertygelse.
Värt att nämna: detta var endast 40 personer under 13 veckor med ett lågintensivt program. Det är tidig data och betyder inte att läkemedlet är värdelöst. Vi vet till exempel inte om längre studier eller andra doseringar skulle kunna ge andra resultat. Den säger inget heller om de stora frågorna: påverkar rapamycin hjärt-kärlsjukdom, cancer eller neurodegeneration?
Slutsats om experimentella läkemedel? Intressanta. Men långt ifrån färdigbevisade. På Executive Health följer vi utvecklingen noggrant, med fokus på evidens, inte hype.
